Rävar är vackra och fascinerande djur. Listiga som få, men samtidigt nyfikna.

Sista fredagen i september och bara timmar kvar till säsongens första rådjursjakt. Jag jagar främst räv med syfte att bidra till att förbättra småvilt- och rådjursstammarna. Att smyga runt ensam på nyslagna vallar i jakten på naturens kanske vackraste predator är spännande och samtidigt svårt. Räven lar sig inte alltid lura. Den är utrustad med skarp syn, god hörsel och ett väl utvecklad luktsinne.

Denna kväll har jag tagit mig till kanten av en stor vall som är delvis omgiven av granskog. Jag spanar av området med handkikaren. Solen står lågt på himmelen och är på väg ner bakom de höga grantopparna. Jag börjar smyga mot en liten höjd för att få bättre överblick. Då ser jag den röda skapelsen. Den går långsmed skogskanten för den kliver ut på vallen. Gör några tafatta försök på att fånga en sork, innan den börjar gå i min riktning. Ungefär 80 meter ifrån mig vänder den sig och jag bestämmer mig för att det är nu skottet ska gå. Kulan lämnar loppet på bössan och räven går i backen. Den röda pälsen glänser i solens sista stråler. Jag tar upp räven och börjar gå mot grusvägen. Vänder mig en sista gång innan jag beger mig hem. Där ser jag en rådjursget med sina två kid kliva ut på vallen… Naturen är vacker.