Jag har åkt många mil och lagt ofantligt många timmar i början på denna säsongen med min älskade Fjälla. I hopp om att få min dröm uppfylld om en duktig älghund.Vi har nött tassar och skor, och jag var väldigt orolig för att det inte skulle lossna för henne.

Kvistrum är en mark jag ofta jagar på och denna dag blir en kalv påskjuten. Fjälla och jag ska gå eftersöket. Gammeljämten Weenie fick vara backup så hon satt med lite sorgsen blick när hon tittade efter oss genom bilrutan. Men, detta är ett ypperligt tillfälle för Fjälla.

Jag går och bandar till första legan. Jag bestämmer mig för att släppa, hon tog spåret så bra. Kopplar loss och hör i samma stund andra hundskall!?

En skovelhjort kommer i mitt älgspår med min hund Blue och Bonnie i. Nej!!! Fjälla ser hjorten och springer mot den. Jag skriker med en mansröst: Nej Fjälla! Hon vänder, helt fantastiskt. Flinande som en jämthund kommer hon mot mig och jag berömmer henne varmt.

Hundarna jagar igenom såten älgen gått in i och jag får avbryta eftersöket en stund. Frustrerad var jag minst sagt.

Jag ska spåra den här kalven resten av mitt liv tänkte jag och börja om. Efter lite krångel hittar hon spåret igen och vi bandar en lång bit. Ny lega, jag pussar Fjälla på huvudet ber till jaktgudarna och släpper.

Ser hur hon plockar på pejlen och tillslut kom några skall! Blir sken som övergår till gångstånd. Smyger efter en väg, det går sakta sakta mot mig. När det är ca 90 meter kvar så blir skallen gälla och det viker ifrån mig i ett kortare sken. Måste fått vind av mig tänkte jag.

Fjälla får stopp på det och nu står det bra. Jag lägger band på min ivrighet och sätter mig ner. Hon har fått stopp tänker jag väntar. Var nog inte många minuter jag satt där men kändes som en evighet.

Planerar att runda älgen och Fjälla från andra hållet för att inte sabba detta.

Svetten rinner och jag undrar om jag är i så god kondition som jag tror. Det står fint på plats hela tiden.

När jag närmar mig ser jag älgen och Fjälla på långt avstånd. Sen kröp indianen fram inom mig och jag smög mig fram.

Sen blir allt perfekt! Fjällas plasering och kalven står helt stilla. Fick ett så bra läge på nära håll så jag sköt den i halsen. Älgen faller och jag hoppar av glädje på plats. Fjälla ser mig och jag berömmer henne med iver från hela mitt hjärta. Går fram och klappar om min fyrbenta vän, känner hur jag kan börja böla i en sån här situation, men är så jävla glad! Fjälla och jag var så värda att lyckas nu.